Angående skolan

Skola, förskola, barnomsorg och fritids
Ulf Sjölinder
Inlägg: 33
Blev medlem: fre jan 22, 2010 5:22 pm

Angående skolan

Inlägg av Ulf Sjölinder » fre jan 22, 2010 5:31 pm

Lärarnas Riksförbund har tagit fram en rapport "Från byråkrati till undervisning" som ett förslag på hur man flyttar pengar från administration till undervisning. Enligt dom skulle varje elev få 5000:- mer till undervisning bara genom att ta bort byråkrati. Så nog finns det saker att förbättra.

Thomas Hjern

Inlägg av Thomas Hjern » mån jan 25, 2010 2:50 am

Hej Ulf,

Trevligt att se att flera äntligen börjar regera. Läste ett debattinlägg från ordföranden för Lärarnas Riksförbund där hon var mycket oroade över att bara ca 50 % av resurserna till skolan nådde fram till barnen som undervisningsresurser, dvs lärare och undervisningsmaterial. Jag tror nog att rektorerna på Orust skulle bli mycket glada om de fick 50% ut till skolorna. 2008 var siffran 44% för Orust medan det var 52 % för Riket!!

Tyvärr har det bara blivit värre efter 2008 och utvecklingen på Orust går åt helt fel håll. Det har blivit betydligt sämre med resurser på skolorna redan 2009 och 2010. De kommande åren kommer dessutom kostnaderna för skollokaler att stiga kraftigt så utrymmet för undervisningsresurser kommer att pressas ytterligare.

Vore därför intressant att höra mer om tankar och ev. konkreta idéer från politikerna.
- Hur skall man bryta utvecklingen där en minskande andel når fram till brukarna?
- Råkar problemet bara drabba vår grundskola eller är det ett generellt problem för alla kommunala verksamheter?

Thomas

Lena

Inlägg av Lena » tis jan 26, 2010 9:18 pm

Och här är debattartikeln för alla som inte läst den. Den stod bl. a. i Bohusläningen 22 januari 2010.
//
Satsa mer på undervisningen
Bara hälften av grundskolans totalakostnad går till undervisningen. Lärarnas
Riksförbund presenterar en rapport som visar att nära fem miljarder kronor som
i dag används till byråkrati i stället kan gå till undervisningen. Därtill
föreslår förbundet att staten ska ge ytterligare nio miljarder till
undervisning i grundskolan.
För Uddevalla kommun innebär de nya förslagen att man får 19 700 kronor mer
till undervisning per elev och år.

En mycket liten andel av svenska grundskolans totalkostnad går till
undervisningen, endast 50,1 procent. Motsvarande siffra för OECD-länderna är
63,6 procent. Nästan samtliga länder som har bättre resultat i senaste PISA-
undersökningen satsar mer på undervisningen än Sverige gör

Den kommunala byråkratin är för stor. Den tredje största kostnadsposten för
grundskolan går under benämningen "övrigt".

Lärarnas Riksförbund har genom en noggrann genomgång av kommunernas kostnader
funnit att den kommunala byråkratin kan halveras och minska med 4,5 miljarder
kronor per år. Motsvarande kan gå till undervisning, vilket innebär 5 000
kronor mer per elev och år.

Den nya finansieringen består dels av en ?nationell elevresurs?, lika för alla
elever, och dels en ?likvärdighetsresurs? som beror på elevernas olikheter i
bakgrund och bostadsort. Den nationella finansieringsmodellen kompenserar för
elevers olika bakgrunder, samtidigt som likvärdigheten i systemet ökar.

För Uddevalla kommun innebär de nya förslagen att man får 19 700 kronor mer per
elev och år till undervisning. Orust kommun får 17 775 kronor mer, medan
Strömstads kommun får 18 800 kronor mer. Det är ett tillskott som kan betyda
att elever får mer specialundervisning och framförallt mer tid med väl
förberedda lärare.

Våra förslag ger en total förstärkning av undervisningen med cirka 14 miljarder
kronor. För att kompensera för de sämsta kommunerna krävs ett resurstillskott
på cirka 9 miljarder kronor, utöver förstärkningen från den kommunala
administrationen.

Lärarnas Riksförbund föreslår:

l Begränsa den kommunala skoladministrationen.

l Skolverket och Skolinspektionen bör regelbundet belysa hur skattebetalarnas
resurser används i skolan.

l Flytta finansieringsansvaret för skolan från kommunerna till staten.

Vi behöver en ny modell för en rättvis finansiering av skolan. När vi nu
presenterar vår rapport ?Från byråkrati till undervisning ? en
finansieringsmodell för framtidens skola? hoppas jag politikerna faktiskt tar
sitt ansvar.

Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund
//

Ulf Sjölinder
Inlägg: 33
Blev medlem: fre jan 22, 2010 5:22 pm

Inlägg av Ulf Sjölinder » ons jan 27, 2010 7:34 pm

Svar till Thomas Hjern

"Vore därför intressant att höra mer om tankar och ev. konkreta idéer från politikerna."

Som (fp):s gruppledare, får jag väl försöka svara.

Några problem som jag ser.

1.
"Inavel" inom politiken. För att bli politiker på Orust bör man vara infödd Orust-bo. "NN är trevlig person, o hans/hennes föräldrar var duktiga/trevliga politiker".

Så länge som den attityden tillåts, kommer problemen fortsätta. Välj dom politiker som är bäst, oavsett deras bakgrund.

Jag skulle nästan våga säga oavsett parti, därför att på kommunal nivå, är ideologiska skiljelinjer inte så skarpa som i riksdagen o regionen. Kort sagt om du tycker bäst om något av dom borgliga partierna, välj då det med dom bästa politikerna, o gör på samma sätt om du vill stödja ett socialistiskt.

Jag tycker Fagersta är ett bra exempel. (v) har över 50% där, genom att deras kommunalråd gör ett bra jobb. På många orter ser man vilken skillnad begåvade politiker gör, oavsett partifärg.

2.
Avsaknad av Orust-anda. När man hör många människor låter det mer som vi har 3 kommuner (Ellös, Henån, Svanesund) här än ett ORUST. Även om ingen kan klandras för att man valde Henån som centralort, när kommunerna slogs ihop, hade förmodligen ett val av Varekil som centralort varit bättre idag.

Då hade det också varit naturligt att placera ett högstadium där med hyfsade kommunikationer till hela ön.

Bakgrund till mitt påstående
Inom nationalekonomin/ekonomisk geografi finns centralorts-teorin. Den förklarar varför vissa orter växer o andra krymper. Den säger också att en centralort kommer bara tillväxa naturligt om den ligger i mitten. Alltså kommer inte ingen av dagens 3 stora orter tillväxa naturligt som en centralort. Svanesunds tillväxt beror enligt teorin på att den är en förort till Stenungsund. Enligt teorin kommer det märkas om vi får en bro där. Då kommer flera av affärerna konkurreras ut av Stenungsunds-affärerna.

"- Hur skall man bryta utvecklingen där en minskande andel når fram till brukarna?"

Det finns hos "oss alla" en tendens att vara sparsam med egna pengar, men slösa med andras. Så se till att respektive förvaltning tvingas ta hänsyn till alla kostnader dom skapar, d.v.s. i ex. nedan så skulle hemtjänsten betala bilanvändningen. Alltså skapa en helhetssyn.

Finns möjligheter till förbättringar i den nya organisationen som kommer efter valet. Nämnderna (BUN, SON) ska ersättas av utskott vilka är en del av kommunstyrelsen. För att om man då genomför något som är bra för det egna utskottet, men dåligt för resten av kommunstyrelsen kommer resten av kommunstyrelsen motsätta sig förslaget.

"- Råkar problemet bara drabba vår grundskola eller är det ett generellt problem för alla kommunala verksamheter?"

Inom hemtjänsten räknar man med att ca: 50% är kringtid, d.v.s tid som ägnas någon annanstans än hos vårdtagaren. En ur personalen nämnde för mig att hon hade sina vårdtagare i Mollösund, men skulle mellan varje vårdtagare åka till "kontoret" i Ellös. Vad kostar det i arbetstid?

Jag nämnde det för Ninni Nyström (c), o fick till svar "Hon kan väl stanna kvar i Mollösund, mellan passen." Som jag ser problemet är att denna anställda är en av många som fått sina instruktioner av sina chefer. Vilka försöker hålla sina budgetar även om det blir dyrare totalt.

Å andra sidan kan man läsa om förskolan i tidningen som sägs vara billigare än Tjörns samtidigt som föräldrarna skulle vara mer nöjda.

Totalt sett tror jag att problemen finns på många ställen, o jag tror att de delvis är orsakade av att man röstar med hjärtat i stället för hjärnan när man lägger sin röst i valet.

Charlotte Olsson
Inlägg: 97
Blev medlem: tis apr 21, 2009 11:58 am

Inlägg av Charlotte Olsson » ons jan 27, 2010 10:16 pm

Hej Ulf!
Informativ och utförlig text! Jag vill knyta an till ditt:

"Inavel inom politiken. För att bli politiker på Orust bör man vara infödd Orust-bo. "NN är trevlig person, o hans/hennes föräldrar var duktiga/trevliga politiker. Så länge som den attityden tillåts, kommer problemen fortsätta. Välj dom politiker som är bäst, oavsett deras bakgrund."

Vem är bäst och av vilka? Vilka är ni i de olika partierna? Jag har funderat länge på den frågan. Som orustbo har man bara (halv)koll på dom som sitter på stolarna och gör sina röster hörda. Vilka är ni andra? Det vore trevligt att få en presentation av alla som tillhör respektive partis styrelse.

Det finns många annonsplank på Orust. Detta är ett! I måndags annonserade Folkviljan att dom skulle ha ett Folkfullmäktige-möte i parken i Ellös. Facebook är ett annat. Det kanske låter banalt att synas på orustbo.com eller Facebook men faktum är ju att det är här folket finns.

Hälsningar Charlotte Olsson / en av admin på orustbo.com

Thomas Hjern

Inlägg av Thomas Hjern » ons jan 27, 2010 11:43 pm

Tack Ulf för ditt svar.

Jag uppskattar att det finns en politiker som vill föra en öppen dialog. Hoppas fler kan följa ditt exempel.

Jag måste nog hålla med om att det finns ett politiskt och demokratiskt problem, även om jag inte kopplat det till att politiker måste vara "infödda Orustbor". För mig verkar det snarast vara så att de gamla partitopparna, medvetet eller omedvetet, har agerat så att nya krafter inte kunnat komma fram. Ibland är det säkert maktbevarandet som styr, medan det ibland bara är svårigheter att ta till sig nya tankar och idéer. Konsekvensen har blivit att den politiska ledningen inte förändrats på ett sätt som speglar förändringen av innevånarna och innevånarnas tankar.

Jag håller också med om att politisk ideologi har en mycket marginell betydelse inom en kommun. Det viktiga är att det är rätt personer. Tyvärr ger denna insikt ingen lösning eftersom vi måste rösta på partier. Vi stödjer därför alltid de gamla maktstrukturerna oavsett hur vi röstar. Möjligheten att kryssa har ju i praktiken en obetydlig inverkan på den politik som partierna driver eftersom det bara kan påverka några enskild politiker långt ner på listan.

Tankarna om "Orust-andan" förstår jag nog inte riktigt. Jag tror de flesta inser och håller med om att kommunen måste fungera för "allas bästa". Allt prat om "bypolitik" verkar mest vara en taktik från olika politiker för att flytta fokus från de egentliga frågorna. Däremot tror jag att det finns olika uppfattning om centralorts-tänkandet är positivt eller negativt för innevånarna på Orust. Vissa tror att en starkare centralort skulle vara en tillgång för Orust, medan jag och många andra tror att det är småskaligheten, glesbygdsboendet, närheten till natur och hav, mm som är Orust största tillgångar. Kom ihåg att den överväldigande delen av inflyttningen till kommunen de sista 25 åren har skett utanför tätorterna och att vi har en extremt hög andel som bor utanför tätorterna.

Dina tankar om att det behövs mer helhetssyn håller jag med om till 110%. Nästan alla beslutsunderlag jag sett har saknat viktiga aspekter, eller ännu värre, har bara värderat ett enda alternativ.

Tolkar det som att du också tror att det finns ett generellt effektivitetsproblem i kommunen. Jag har ju sen många år pekat på detta problem i grundskolan och du lyfter fram hemtjänsten. Artikeln i Stenungsunds Tidningen om att Orust har "billig förskola" förstår jag inte alls. Jag har letat bland SKLs och Skolverkets statistik och inte hittat något om "kostnad per timma" så jag kan inte värdera detta. Däremot vet jag att Orust har extremt hög kostnad per inskrivet barn trots att vi har normal personaltäthet per barn. För mig verkar det därför vara samma problem inom förskolan - för lite pengar når fram till barnen.

Det har varit mycket prat om att man måste ta bort "administratörer" men jag tror inte det löser något problem. Jag har sett detta på många företag och det brukar bara resultera i att arbetsuppgifterna flyttas till någon annan. Det medför att dessa uppgifter utförs av "amatörer" som dessutom måste stjäla arbetstid från sitt egentliga arbete. Nej, jag tror att enda sättet att förbättra effektiviteten är att förenkla arbetsprocesserna och att öka fokus på "brukarnyttan" i alla verksamheter.

Till sist, har du, eller någon annan politiker, några konkreta funderingar och förslag för hur det skall bli bättre:
- Hur skall vi få fram nya politiker?
- Hur skall innevånarna kunna styra så vi får rätt personer på ledande poster?
- Hur skall man förbättra helhetssynen?
- Hur skall vi få mer "brukarnytta" för våra skattepengar?


Det blev kanske lite längre än jag tänkt men hoppas någon orkar läsa och fundera.

Thomas

Ulf Sjölinder
Inlägg: 33
Blev medlem: fre jan 22, 2010 5:22 pm

Inlägg av Ulf Sjölinder » tor jan 28, 2010 11:26 am

Hej Charlotte

"Vem är bäst och av vilka? Vilka är ni i de olika partierna? Jag har funderat länge på den frågan."

Vad är bäst ?
Enligt min uppfattning är den som
a) vill lära o lyssna
b) har förmågan att förstå
c) har kunskapen
Där anser jag att a) och b) är mycket viktigare än c), därför att den som har bra a) och b) kan inhämta c). Medan den som saknar a) vill inte lära sig något nytt, medan den som saknar b) kan inte lära sig något nytt.

Även jag som är partipolitiskt aktiv har svårt att svara på vem som är bäst, vad gäller flera av dom andra partiernas personer.

"Som orustbo har man bara (halv)koll på dom som sitter på stolarna och gör sina röster hörda. Vilka är ni andra? Det vore trevligt att få en presentation av alla som tillhör respektive partis styrelse."

Ska prata med (fp) om att lägga upp presentationer på vår hemsida. Skriver en rad här när det påbörjas.

"Det finns många annonsplank på Orust. Detta är ett! I måndags annonserade Folkviljan att dom skulle ha ett Folkfullmäktige-möte i parken i Ellös. Facebook är ett annat. Det kanske låter banalt att synas på orustbo.com eller Facebook men faktum är ju att det är här folket finns."

Håller med. Därför skriver jag här med mitt namn, d.v.s. inte anonymt.

Var och lyssnade på folkfullmäktigemötet, var inte så välbesökt, men för att vara en första gång och med kort varsel, var det OK. Gillar dom lite mindre mötena där man kan sitta ner och tala med varandra utan prestige.

Hälsar Ulf
Senast redigerad av 2 Ulf Sjölinder, redigerad totalt 0 gång.

Ulf Sjölinder
Inlägg: 33
Blev medlem: fre jan 22, 2010 5:22 pm

Inlägg av Ulf Sjölinder » tor jan 28, 2010 2:00 pm

Hej Thomas

"Jag uppskattar att det finns en politiker som vill föra en öppen dialog."

Tack

"Hoppas fler kan följa ditt exempel."

Så hoppas jag också

".. även om jag inte kopplat det till att politiker måste vara "infödda Orustbor". För mig verkar det snarast vara så att de gamla partitopparna, medvetet eller omedvetet, har agerat så att nya krafter inte kunnat komma fram."

Vad krävs för att bli en gammal partitopp.
a) att du har kontakter på ön, d.v.s. varit född här
b) att du inte varit borta från den så länge att du tappat kontakterna i politiken.
Kort sagt för att nå framgång i ditt parti bör du bo kvar på ön.

"Jag håller också med om att politisk ideologi har en mycket marginell betydelse inom en kommun. Det viktiga är att det är rätt personer. Tyvärr ger denna insikt ingen lösning eftersom vi måste rösta på partier. Vi stödjer därför alltid de gamla maktstrukturerna oavsett hur vi röstar. Möjligheten att kryssa har ju i praktiken en obetydlig inverkan på den politik som partierna driver eftersom det bara kan påverka några enskild politiker långt ner på listan."

Om många som vill rösta på partiet A röstar på kandidaten B, så tror jag att de flesta partier lyssnar på det. Att rösta på en person långt ner på listan kan vara rätt om partiet flyttat ner personen, om det beror på att personen själv velat stå långt ner är det däremot inte rätt. Då den personen kanske avsäger sig den platsen han/hon fick genom att du röstade på denne.

"Tankarna om "Orust-andan" förstår jag nog inte riktigt. Jag tror de flesta inser och håller med om att kommunen måste fungera för "allas bästa". Allt prat om "bypolitik" verkar mest vara en taktik från olika politiker för att flytta fokus från de egentliga frågorna."

Det motstånd inom handbollsklubbarna som fanns mot att bilda en gemensam förening, är ett typexempel på vad jag menar, d.v.s det gäller inte bara politiken utan är ett fenomen i hela samhället. En stark sammanhållning kan vara både bra och dålig. Bra om den är för det egna, dålig om den är emot det andra.

Flera politiker upplever det som ett reellt problem för dom. Vad jag menar är att när jag bodde i Göteborg såg jag mig som Göteborgare, inte som "Lundbyit", och jag upplevde inte någon av dom yngre upplevde sig som detta heller.

"Däremot tror jag att det finns olika uppfattning om centralorts-tänkandet är positivt eller negativt för innevånarna på Orust. Vissa tror att en starkare centralort skulle vara en tillgång för Orust, medan jag och många andra tror att det är småskaligheten, glesbygdsboendet, närheten till natur och hav, mm som är Orust största tillgångar. Kom ihåg att den överväldigande delen av inflyttningen till kommunen de sista 25 åren har skett utanför tätorterna och att vi har en extremt hög andel som bor utanför tätorterna."

Uttalade mig egentligen om vilken ort som hade varit bäst som centralort när man tog beslutet på 70-talet om man hade vetat vad man vet idag.

Tjörn är restriktiv med att ge bygglov i ren glesbygd. Dom menar att det ger mer kostnader i form av infrastruktur som VA, kollektivtrafik, vägar, skolor m.m.

Vi får tänka över inom vilka områden småskalighet fungerar bra, och inom vilka områden storskalighet är bättre.

"Dina tankar om att det behövs mer helhetssyn håller jag med om till 110%. Nästan alla beslutsunderlag jag sett har saknat viktiga aspekter, eller ännu värre, har bara värderat ett enda alternativ."

Vilket har berott på att varje nämnd har haft ansvar för sitt område, varje rektor för sin skola o.s.v. oavsett konsekvenserna för kommunen totalt.

"Tolkar det som att du också tror att det finns ett generellt effektivitetsproblem i kommunen. Jag har ju sen många år pekat på detta problem i grundskolan och du lyfter fram hemtjänsten."

Håller med

"Artikeln i Stenungsunds Tidningen om att Orust har "billig förskola" förstår jag inte alls. Jag har letat bland SKLs och Skolverkets statistik och inte hittat något om "kostnad per timma" så jag kan inte värdera detta. Däremot vet jag att Orust har extremt hög kostnad per inskrivet barn trots att vi har normal personaltäthet per barn. För mig verkar det därför vara samma problem inom förskolan - för lite pengar når fram till barnen."

Det har sagts mig att detta beror på att Orust räknar barn som går på deltid i förskolan, men ersätter som heltid. Detta har ändrats på enligt en av BUN-politikerna. Har dock orsakat protester så vi får väl se vad som händer till slut.

"Det har varit mycket prat om att man måste ta bort "administratörer" men jag tror inte det löser något problem. Jag har sett detta på många företag och det brukar bara resultera i att arbetsuppgifterna flyttas till någon annan. Det medför att dessa uppgifter utförs av "amatörer" som dessutom måste stjäla arbetstid från sitt egentliga arbete. Nej, jag tror att enda sättet att förbättra effektiviteten är att förenkla arbetsprocesserna och att öka fokus på "brukarnyttan" i alla verksamheter."

Jag antar du syftar på BPR (business process reengineering eller något likande). I så fall håller jag med, men tror att det kommer ta tid att förenkla processerna, då de anställda inom kommunen kommer känna sig hotade av sådana förändringar om de sker för snabbt.

"Till sist, har du, eller någon annan politiker, några konkreta funderingar och förslag för hur det skall bli bättre:"

Tror att detta forum kan spela en framträdande roll i samspelet mellan partipolitiskt aktiva och medborgarna, genom att detta forum kan föra ut information till fler och snabbare än de klassiska remisserna. Det hänger dock på att de politiker som finns är beredda att skriva här och förklara sina åsikter även när man gör något som inte uppskattas, eller snarare speciellt då.

" - Hur skall vi få fram nya politiker?"

Uppmana lämpliga personer att aktivera sig politiskt, och ge dom kritik på ett på ett vänligt och konstruktivt sätt när dom fattar "fel" beslut.

- Hur skall innevånarna kunna styra så vi får rätt personer på ledande poster?

Svårt, om man inte vill engagera sig i partipolitiken.

Det jag skulle kunna tänka mig är följande. Säg att att ex. "någon organisation" bjuder in ett antal politiker som man tror är lämpliga, har utfrågning/hearing av dessa. Därefter skulle den organisationen kanske kunna säga "I parti A tycker tycker vi att person B är lämpligast, i parti C tycker vi att person D är lämpligast..."

Det skulle kunna leda till att partierna låter dessa rekommenderade personer få en mer framträdande roll. De partier som är mer positiva till personval är ofta de partier som är lättast att påverka i detta avseende.

" - Hur skall man förbättra helhetssynen?"

Den nya politiska organisationen kommer troligen medföra vissa förbättringar. Men förändringar behövs även inom förvaltningen.

- Hur skall vi få mer "brukarnytta" för våra skattepengar?"

Se ovan, med bättre politiker och bättre helhetssyn löser sig många problem automatiskt.

Hälsningar Ulf

Ulf Sjölinder
Inlägg: 33
Blev medlem: fre jan 22, 2010 5:22 pm

Inlägg av Ulf Sjölinder » fre jan 29, 2010 12:14 am

Hej Thomas

"Tolkar det som att du också tror att det finns ett generellt effektivitetsproblem i kommunen. Jag har ju sen många år pekat på detta problem i grundskolan och du lyfter fram hemtjänsten."

Idag (torsdag 28 jan) kunde man läsa i tidningen Dagens Samhälle, #3.2010, på sidorna 32-33 under Välfärdstjänster i privat regi.

.. Privatpersoner blir miljonärer på skola, vård och omsorg. Nu ska Sveriges Kommuner och Landsting ta reda på vad som gör det möjligt...

..Många underlåter också att städa i den egna verksamheten för att få ett så bra pris som möjligt i en upphandling...

... Initiativet kommer från Lennart Gabrielsson, (fp), 3e vice ordförande i SKL. Kommuner och landsting måste lära av de privata aktörerna. Annars kommer pengarna inte att räcka, menar han...

...Vårdföretagen ger några förklaringar. Tydliga mål och prioriteringar, fokus på kunder och medarbetare, kortare beslutsvägar och mer prestationsbaserade löner...

...Standardiserade arbetssätt är en nyckel till framgång. När alla gör samma sak likadant blir det billigare...

Detta visar att problemen finns i de flesta kommuner i någon form. Vilket skulle kunna tyda på att den kommunala driftsformen i sig medföra effektivitetsproblem.

Hälsar Ulf

Lena

Inlägg av Lena » sön feb 07, 2010 9:11 pm

Läste just Ola Frithiofsons kommentar på artikeln i Bohusläningen om kommunens resultat för 2009. Han skriver:

//6 feb 2010 17:34 Ola Frithiofson
När kommunens lånestock ökar från 330 till 6-700 miljoner måste överskottet år
efter år vara nästan 30 miljoner för att amorteringarna ska klaras. Vi ser
därför hur kommunen drar ned på verksamheten för att ha råd med riskfyllda
investeringar. 2009 års överskott handlar inte om att kommunens verksamhet
bedrivs effektivare, heller inte på att fler har flyttat hit eller att vi som
bor här betalar mer i skatt. Då inga skolor lagts ned har överskottet inget med
det att göra. Det har däremot engångsintäkter och sänkt ränta samt sämre
kvalitet i verksamheten - Orust satsar numer bara 74% av vad medelkommunen
satsar på skolundervisningen . Bokslutstekniken är raffinerad.
Rivningskostnader för Henåns skola på runt 10 miljoner, liksom hyreskostnaden
för moduler på minst lika mycket har gjorts om till investeringar som skrivs av
på 33 år. På det sättet har hyran för Henåns skola blivit till noll kronor
under 2009! Numer vet vi också att kommunmajoriteten hellre satsar på rondeller
än på lärare.//

Om man nu med bokföringsteknik kan få en budget i balans, hur får man då en verksamhet i balans och så att den stämmer med hur det ser ut i verkligheten? För ingen tror väl på allvar att det kommer att bli fler lärare i skolan när den nya organisationen införs och våra lokalkostnader ökar? Se ovan hur mycket överskott vi behöver varje år bara för att klara amorteringarna.

Och jag hoppas vi en gång för alla kan slå hål på myten att kommunen inte har anpassat kostymen efter sjunkande elevantal. Ena stunden säger politikerna att elevantalet har minskat men man har inte minskat i organisationen, nästa sekund säger man att man har hyvlat och hyvlat.

Jag har så länge jag haft barn i skolan på Orust (1996) ständigt upplevt dessa neddragningar, klassammanslagningar, borttagning av extrahjälp, försämringar i skolskjutsarna, övriga indragningar osv. T o m under de år då babyboomsbarnen gick i grundskolan fick skolorna ständigt mindre pengar att röra sig med.
Alltså är det inte klassrummen som läcker pengar. Men någonstans måste ju pengarna ta vägen, var finns hålen?

Lena Kjellman på Flatön

Skriv svar